Hem
Om Flisa
Ambulansregistret
Kongresser
Vårmöten
Temadagar
Rädda Hjärnan 2012
Prehospital temadag 2011
Kompetensdagen 2010
Höftfrakturmötet 2009
Riksstämma 2009
Hala sadeln
Evenemang 2002 - 2008
Nätverk
Flisa Magazine
Presentationer
Prehospitala priset
Medlemssidor
Kontakt
Länkar
Hala sadeln

I FLISAs monter var det mycket folk alla tre dagarna under Riksstämman. Många var intresserade av Västra Götaland ambulansmotorcykel. Och många ville sitta i sadeln! Det fick man gärna - om man svarade på tre frågor om ambulanssjukvården. Här följer ett axplock av alla trevliga människor som var och hälsade på i FLISAs monter:

Elham Sheikhan, Läkarstudent termin 6

Vad känner du till om ambulanssjukvård?
- Det är jätteviktigt. Att komma fram i tid och ha bra utrustning är A och O. Jag tycker alltid att läkare skall vara med även om det inte alltid behövs i det enskilda fallet.

Vad tror du kommer att hända de närmaste fem åren inom ambulanssjukvården?
- Jag hoppas att man inte drar ner på resurserna prehospitalt. Egentligen borde det finnas mer resurser med tanke på att det mesta börjar utanför sjukhus. Mer medborgarutbildning är viktigt.

Vad tror du om utvecklingen med akutläkare och akutkliniker?
- Jag vill gärna bli akutläkare. Men alla passar inte för detta. Att kunna ta viktiga beslut utan att drabbas av panik och arbeta professionellt under stressituationer är några viktiga grundpelare som inte alla klarar av. 



Elham Sheikhan
Mats Larson, ambulansöverläkare i Jönköping
 
Hur ser du på luftvägssäkring prehospitalt?
- Vi måste jobba mycket med detta i framtiden. Möjligheterna till intubationsträning måste förbättras. Vi måste titta på alternativa möjligheter. I Jönköping har vi planer på och är på gång att köpa in videolaryngoscop till ambulanserna. Min uppfattning är att alla intubationer prehospitalt är svårare än på sjukhus på grund av omständigheterna. Därför behövs ökad träning och alternativa och bättre metoder bör utvecklas. Man behöver också säkra att man gjort en korrekt intubation. Ambulansteamen är här i en sämre situation än på sjukhus eftersom vi oftast inte har tillräckligt mycket koldioxid att mäta, t ex hos hjärtstoppspatienterna.

Vilka är de stora utmaningarna inom ambulanssjukvården de närmaste 5 åren?
- Var och vilken vårdnivå som patienterna skal behandlas på, t ex hemmet, jourcentral, närsjukhus eller akutsjukhus. När man lämnar patienter hemma måste anamnes och undersökning göras komplett och dokumenteras noggrant, så att andra i vården kan ta del av bedömningarna.

Varför tycker du att ambulanssjukvård är så roligt?
- Bra människor, kompetenta – spännande med ständig förändring i verksamheten!



Mats Larson
Eva Nilsson-Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet

Vad tycker du om ambulanssjukvården?
- Ambulanssjukvården är mycket viktig i framtiden. Vi kommer inte att ha så många akutmottagningar som kan ta emot alla typer av patienter eller som är öppna dygnet runt, så det är mycket viktigt med tidig preliminär diagnos i ambulans och behandling under transport.

Hur ser du på prehospitala och hospitala vårdkedjor?
- Detta kommer att utvecklas alltmer. Ambulanssjukvården kommer att bli en mer integrerad del av övriga sjukvården. Med högre kompetens prehospitalt kommer allt fler sammanhållna vårdkedjor skapas i framtiden.

Hur ser du på läkarnas medverkan i ambulanssjukvården?
- Självklart skall läkarna vara med så tidigt som möjligt. Ju mer vård och behandling som ges prehospitalt ju mer kompetens kommer att krävas – och då är det viktigt att läkarna är med!



Eva Nilsson-Bågenholm
Kristina Malm Janson, Vårdförbundet

Hur ser du på den nygamla specialiteten ambulanssjuksköterska?
- Specialiteten är etablerad nu. Den har varit igång 6-7 år. Det verkar finnas intresse för utbildningen. Litet anmärkningsvärt är att landstingen inte pekar på någon direkt brist men väl på ett jämnt behov. Så är det inte inom andra områden - där är det oftast brist.

Hur ser du på ambulanssjuksköterskans karriär?
- Karriären inom själva ambulanssjukvården hänger nära ihop med hur det prehospitala området utvecklas i stort. Eventuell kan själva uppdraget utvecklas till mindre transport och mer fokus på själva sjukvården, vilket skulle kunna innebära att mer av sjuksköterskans kompetens kan utnyttjas. Jag tror att det är viktigt att fylla på från olika områden, t ex psykiatri och geriatrik. Man måste också utveckla arbetsmiljön och själva kulturen inom ambulanssjukvården. Ser man transporten eller vården som det främsta i uppdraget.

Hur ser du på kompetensutveckling hos privata entreprenörer?
- Sjuksköterskan är en professionell yrkesutövare precis som läkarna. Man har ansvar för sin egen kompetensutveckling. Arbetsgivarna har emellertid en avgörande betydelse i detta. Men vi kan inte sitta och vänta på att någon annan skall göra det åt oss. Vårdgivaren är skyldig att bedriva en god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och det medför också att entreprenören blir delaktig och har intresse i att medarbetarna kompetensutvecklas. Vid upphandlingar måste därför landstingen ställa specifika krav på kompetensutveckling. En viktig indikator för kvalité.



Kristina Malm Janson
Camilla Eide, sjuksköterska i Försvaret

Hur ser du på samverkan mellan ambulanssjukvården och Försvaret?
- Viktigt. Vi bör använda varandra erfarenheter. Vore bra om viss samordnade utrustning.

Hur ser du på karriär inom Försvaret för ambulanssjuksköterskor?
- Mycket stor potential. Vi jobbar mycket med utbildning, t ex konceptutbildningar som B-ATLS. Våra sk förmågor, inom insatsförsvaret t ex role 1 eller MEDEVAC passar bra för ambulanssk. De har likartade arbetsuppgifter, kan därför bli föremål för bra diskussioner.

Vad fick dig att prova på tjänstgöring inom Försvaret?
- Spännande att prova på något nytt. Hade läst till lärare dessförinnan så det passade bra!



Camilla Eide
Leif Strömberg, intensivvårdssköterska, expert på KOL

Hur ska vi göra i rapporten av KOL-patienter på akuten?
- Först och främst måste man veta om det är en patient som har känd retentionsbenägenhet. Var försiktig med syrgasen om patienterna ligger habituellt på 86-87% och du lämnar dem på akuten med varm och rosig hy och pågående syrgasbehandling. Då kan det bli problem längre fram i vårdkedjan.

Du har ju lanserat Simrishamnsmodellen för KOL-patienter över hela landet. Vad är det egentligen?
- Simrishamnsmodellen är en sjusköterskeledd mottagning med hög tillgänglighet och där man har en tydlig struktur i sitt omhändertagande. Vinsterna för patienter är mycket stora. Hälsoekonomiskt finns också mycket stora vinster att göra.

Hur blev du intresserad av KOL?
- En ren slump. Jag fick ett uppdrag på 20 % som sen utvecklades. Jag har varit på flera ställen i Sverige bland annat i Norrland och arbetat med frågor kring KOL. I ambulanssjukvården har jag bland annat jobbat med att introducera larynxmasken, som kan fungera utmärkt som andningsstöd i vissa situationer, bland annat för KOL-patienter.



Leif Strömberg
Ingela Wennman, sjuksköterska inom ambulansledningen i Göteborg samt initiativtagare till Sveriges första höftfrakturkedja

Hur ser du på höftfrakturkedjan i Göteborg just nu?
- Prehospitalt jättebra – folk är nöjda. Man diskuterar inte längre olika arbetsuppgifter och vems de är. Men det är trögare intrahospitalt

Hur ser du på strokevårdkedjan?
- Hur mycket möjligheter som helst! Inte en dag för tidigt! Den svarar helt upp mot intentionerna i Hälso- sjukvårdslagen. En win-win situation för organisation och patient. Med ganska enkla grepp får man stora vinster!

Vad önskar du dig mest prehospitalt?
- Ett uppvaknande eller insikt, hos politiker, ledningsfolk på sjukhus men också inom den egna organisationen, om vilken enorm resurs prehospital akutsjukvård är för att dirigera patienter rätt, snabbt ställa om eller strypa patientinflödet på olika ställen i akutsjukvården när det behövs.



Ingela Wennman
Lars Engerström, chefläkare på SOS Alarm AB

Hur organiserar sig SOS Alarm sig för att möta framtidens medicinska krav?
- Jobba på bred front. Både med forskning och utveckling. Bredda dialogen med beställarna. Vi ämnar också öka andelen sjuksköterskor i trafikrummen. Gärna i form av rotationstjänstgöring med ambulans och akutmottagning. Ambitionsnivån är delvis beroende av krav i avtal men SOS alarm vill gärna föra den här utvecklingen framåt.

Hur ser framtiden kompetens ut för att möta framtidens krav?
- Jag tror att beställaren vill ha ökad andel sjuksköterskor på centralerna. Det gäller att så tidigt som möjligt identifiera optimal vård för den enskilde patienten. Dessutom krävs medicinsk kompetens för att utveckla olika forskningsprojekt.

Hur säkrar man kompetensen idag på SOS Alarm?
- Dels centrala certifieringstest. Ingen får tjänstgöra utan denna test. Central fortbildning för operatörerna som under kommande år blir tre ytterligare utbildningsdagar. Sen har vi lokal fortbildning, t ex i prehospital sjukvårdledning eller annan vårdutbildning, ofta i landstingens regi. Ansvarig läkare lokalt deltar ofta också i utbildningsaktiviteterna. Våra vårdutvecklare utför också så kallade indexmätningar, där man bedömer operatörernas förmåga till bra intervjuer eller om det finns förutsättningar till bra intervjuer.



Lars Engerström
Anders Jakobsson, Verksamhetschef på akutkliniken i Halmstad

Vad är ditt bästa prehospitala minne?
- En hemförlossning. En fembarnsmamma och vi kom fram med läkarbilen samtidigt som barnet!

Hur ser du på samarbetet mellan ambulans och akutklinik?
- Det är en fördel om vi kan öka samarbetet. Tror att rotationstjänster kan vara en bra möjlighet. Sen tror jag att ambulans och akutkliniker kan knyta ihop sig till effektiva vårdkedjor. Gemensamma vårdprotokoll och inget dubbelarbete. Varför dokumenterar vi överhuvudtaget i olika system?

Vad anser du om de nya triagesystemen?
- Vi har precis gjort en triageutredning. En nationell standard hade varit att föredra. Olika system kommer att skapa konflikter. Vi i Halland har t ex ADAPT söderut och METS norrut.



Anders Jakobsson
Jonas Andersson, landstingspolitiker i Västra Götaland

Vad är din uppfattning om ambulanssjukvården framtid?
- Oerhört högkvalitativ verksamhet. Hela det prehospitala området kommer att få ökad betydelse och påverka hela sjukvårdskulturen. Prehospitala åtgärder, d.v.s. allt vi innan eller utanför sjukhus, kommer att få större betydelse. Även egenvård, som jag räknar hit, hoppas jag också i framtiden får större betydelse.

Vad tror du om integrerade vårdkedjor?
- Skall vi kunna ge en god sjukvård måste vi kunna docka övergångarna mellan de olika momenten och instanserna i vårdsystemet. Ett gott exempel är direktinläggning av icke trombolyskrävande strokepatienter på vårdavdelning eller strokenhet. Det jag skulle önska är att man kunde ge ersättning för vårdkedjorna istället ersättning för punktinsatser. Och därmed styra mer mot helhetstänkande.

Vad förväntar du dig av den kommande FLISA-kongressen i Göteborg?
- Det är väldigt roligt att kongressen kommer till Västra Götaland och jag hoppas på ett bra inomprofessionellt arrangemang som utvecklar prehospital akutsjukvård både regionalt och nationellt.



Jonas Andersson
Heba Shemais, anestesiolog och tidigare ambulansöverläkare inom Falck Ambulans

Vad har du fått med dig från din tid som ambulansöverläkare i Stockholm?
- En fantastiskt självständig ambulanskår med självständiga och duktiga medarbetare. Detta kände jag inte till som enbart anestesiolog.

Vilken är den viktigaste frågan i ambulanssjukvården idag?
- CPD = Continous Professional Development, så vi fortsätter att utveckla vården!

Vilken är den viktigaste ledningsfrågan i ambulanssjukvården idag?
- Vi måste arbeta mer i team. Att kunna bilda team ute hos patienten och kunna arbeta i riktiga team på akutmottagningen.



Heba Shemais
Gunnar Öhlén, Verksamhetschef Akutkliniken Karolinska Huddinge

Hur ser du på samarbetet mellan akutkliniker och ambulans i framtiden?
- Behöver ytterligare stärkas. Utvärdera de ställen där man har rotationstjänstgöring. Akutmottagningarna har på ett sätt stått tillbaka de senaste åren till förmån för en hög prehospital kompetens. Nu behöver akutmottagningarna också fler specialistutbildade sjuksköterskor och en specialsitinriktning för sjuksköterskor mot just akutmottagningsarbete och de förhållande som finns där.

Hur ser du på integrerade vårdkedjor?
- En absolut nödvändighet. Jag tror vi måste bli ännu bättre på det. Idag läggs ca 1/3 av patienterna in via så kallade fast tracks och 2/3 stannar på akuten för diagnostik och initial behandling. De integrerade vårdkedjorna bör bli fler men jag tror också att man samtidigt måste ha en bredare kompetens. Ambulanssjuksköterskan bör öka sin kompetens från specialist till att också bli generalist!

Hur ser du på gemensamt triagestöd?
- Mycket viktigt att prioritera. Det är åt det hållet vi skall utvecklas. Samma retorik – samma beslutsstöd! Utnyttja bedömningen som görs i ambulans. Rätt från början, inget dubbelarbete, inget slöseri och bättre för patienten. Helt enligt principerna för ”Lean Healthcare”. 


Gunnar Öhlén
Uppdaterat 2010-06-08
FLISA - Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård • Organisationsnr: 837001-3842 • E-post: info[at]flisa.nu
Provided by Webforum