Flisa, Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård, har som främsta syfte att med gemensamma kompetenser utveckla svensk ambulanssjukvård. Varje år samlar föreningens temedagar och evenemang ett stort antal deltagare från branschen för att tillsammans utvecklas och föras närmare varandra. Här kan du läsa mer om våra temadagar och evenemang.
Välj temadag i menyn för att snabbt komma till det du söker, eller skrolla ner för en trip down memory lane
|
Mötet öppnades av Paul Kongstad och Marie Gardtman där samtliga, cirka 90 deltagare, hälsades välkomna. Direkt efter inledningen höll Anders Johansson föredrag om Bolognaprocessen. För att samordna och likrikta högskole- och universitets utbildningar i Europa har man framarbetat en gemensam struktur. Man har delat upp examen i yrkesexamen och generellexamen där generell examen innefattar de olika forskningsnivåerna som genomsyrar utbildningarna. Samtliga examenssteg skall innehålla ett individuellt arbete. Direkt efter var det SLAS (Ambulansöverläkarna i Sverige) tur att förmedla sin syn på ambulanssjuksköterskans kompetens och framtid. Ambulansöverläkarna i SLAS ser gärna att sjuksköterskor som börjar arbeta i ambulanssjukvården får genomgå en motsvarighet till läkarnas "ST-utbildning" med lön under en period efter utbildningen. SLAS reflekterar även över fördelar med att genomgå specialistutbildningen på halvfart och samtidigt vara ute i verksamheten på halvfart. I Östergötland lämnas cirka 5 % av patienterna hemma. När detta sker är det viktigt att verksamheten har en handlingsplan vid eventuella felbedömningar. Detta sker genom utarbetade beslutsdokument och riktlinjer som sjuksköterskan kan luta sig mot. Efter SLAS var det dags för Paul Olsson som representerar RAS (Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor i Sverige), som utgör en gren i Svensk Sjuksköterskeförening (SSF). Paul Olsson, som till vardags arbetar som ambulans- och IVA sjuksköterska inom ambulanssjukvården i Skåne, belyste flera exempel på paradoxer inom ambulanssjuksköterskans yrke. Som exempel reflekterade Paul över skillnaden mellan "transportambulansen" och "IVA-ambulansen" samt de olika bemötanden och förutsättningar man ställs inför när man tjänstgör på dessa. Som exempel berättade Paul att man arbetar under olika delegeringar beroende på vilken av ovanstående ambulansen man tjänstgör på trots att man har samma kompetens oavsett vilket fordon man bemannar. Efter att RAS haft fördrag var det dags för David Liljeqvist från Vårdförbundet att ge sin bild av ambulanssjuksköterskans kompetens i framtiden. Huvudbudskapet var att man skall använda ambulanssjuksköterskans kompetens fullt ut. Vidare belyste David problemet med delegeringar som utfärdas till ambulanssjuksköterskor, verksamma inom ambulanssjukvården. De specifika uppgifter/medicineringar som ambulanssjuksköterskor genomför i sitt yrke innefattas i dess legitimation. Därför är det både överflödigt och felaktigt att utfärda delegeringar till sjuksköterskor i ambulanssjukvården. Däremot ser Vårdförbundet positivt på kompetenskort. Nästa föredrag hölls av Helena Sjölin Borovszky och Eva Styrwoldt från Nätverket För Utbildare. Syftet med detta nätverk är att likrikta samtliga högskole- och universitetsutbildningar inom prehospital akutsjukvård samt att arbeta för upprättandet av en kompetensbeskrivning. Nätverket arbetar också med frågor som; Vad skall ambulanssjuksköterskan ha för titel? Vad skall ambulanssjuksköterskan kunna? Nästa talare var Britt Stålhandske som representerade SOS-alarm. Britt redogjorde för SOS sjuksköterskans kompetens och arbetssätt samt rekryteringsprocessen. SOS-alarms rekryteringsprocess är omfattande. De krav SOS-alarm har inför anställning är att sjuksköterskan skall vara legitimerad, ha en specialistutbildning, minst tre års yrkeslivserfarenhet från sjuksköterskeyrket, ha god landstingskännedom, vara väl förtrogen med ambulanssjukvården, ha katastrofmedicinsk kunskap, kunna engelska, vara datakunnig och ha kännedom om TIB-verksamheten. Sammanlagt kostar de utbildningar som en ny sjuksköterska genomgår 400 000 kr. Sjuksköterskor som arbetar på SOS-alarm har som uppgift att ta emot 112-samtal, bedöma om det finns ambulansbehov, bestämma prioritet och bistå med medicinsk rådgivning tills ambulansen anländer. Vidare ingår även att bevaka patientkön då SOS-alarm har vårdgivaransvar till dess ambulansen anländer. Britt berättade även om vilka nuvarande och framtida samarbetspartners SOS-alarm har. Exempel på dessa är 1177 (SVR), psykiatrin, giftinformationscentralen (GIC), sociala jouren och hemtjänsten. Lotta Sundkvist, avdelningschef på sjukvårdsrådgivningen (SVR), i Norrbotten/Västerbotten var nästa person att inta talarstolen. Lotta berättade om de goda erfarenheter man fått av att sammanlänka SVR och SOS-alarms funktion HMK (Högre Medicinsk Kompetens). Sjuksköterskorna som arbetar på SVR i Norrbotten/Västerbotten har även HMK- funktionen, utöver de ordinarie arbetsuppgifterna. Lotta belyste även vikten av ett väl framarbetat beslutsstöd som hjälp vid guidandet av patienter till rätt vårdnivå/vårdinstans. Efter lunchen var det dags för Ola Dahlberg, verksamhetsschef för ambulanssjukvården i Västmanland, att förmedla den offentliga verksamhetens synvinkel. Ola visar upp ATLS-konceptets bokstäver, ABCDE, i bildspelet och "fetmarkerar" bokstäverna A och B. Huvudbudskapet är att Airway och Breathing kommer först i prioriteringen därför måste ambulanserna bemannas av minst en anestesisjuksköterska i varje ambulans men däremot kan den andra sjuksköterskan inneha specialistutbildning i psykiatri eller geriatrik alternativt vara ambulanssjukvårdare. Olas föredrag åtföljs av en livlig diskussion om kompetensen i ambulanserna i framtiden. Många röster höjs som menar att anestesisjukvård motsvarar en liten procent av alla arbetsuppgifter som utför i en ambulans och måste sluta prägla ambulanssjukvården. Det viktiga är att sammanfatta vad ambulanssjukvård innebär och implementera detta i de utbildningar som genomförs inom prehospital akutsjukvård i Sverige idag. Eija Hägg, Områdeschef för Falk, var nästa person att hålla föredrag. Eija reflekterade över effektiviteten inom ambulanssjukvården och arbetstidsförläggningen genom att belysa att viss ambulanspersonals arbetsschema enbart omfattas av sju arbetspass per månad (dygnschema). Mycket kan förbättras och därmed effektiviseras för att nå bättre produktion. Efter Eija fick Maaret Castrén, professor i akutsjukvård ordet. Maaret redogjorde för olika internationella perspektiv på kompetensen inom ambulanssjukvården. I Nova Scotia, Canada, har man olika kompetensnivåer. Första nivån benämns Basalnivå, vilket motsvarar ambulanssjukvårdarutbildningen. Nästa nivå, Advanced, motsvarar sjuksköterskekompetens och Critical Care som motsvarar intensivvårdsjuksköterskans kompetens. I Finland har man två nivåer; Ambulanssjukvårdare (sex månaders utbildning) och Akutvårdare (motsvarar ambulanssjuksköterskekompetensen i Sverige). Man studerar hela utbildningen i ett svep och erhåller examen som akutvårdare direkt. Fredrik Leek, som arbetar som sjuksköterska i ambulans i Västmanland, var nästa person att ge sin bild av ambulanssjuksköterskans kompetens i framtiden och är inte själv ambulanssjuksköterska utan innehar en intensivvårdsjuksköterskeexamen. Fredrik förmedlade samma syn på kompetensen som Ola Dahlberg gjorde (se ovan). Han ansåg inte att den utbildning som leder till examen i prehospital akutsjukvård var förenlig med ambulanssjukvården. Fredrik menade att de kollegor som studerat ambulanssjuksköterskeutbildningen, efter att ha arbetat ett antal år inom ambulanssjukvården, inte ansåg att det gav ytterligare kunskap vilket han jämförde med dem som istället studerat anestesisjuksköterskeutbildningen. Efter föredraget följde diskussioner bland åhörare och föredragare. Reflektioner som framkom var att man kan få anställning inom ambulanssjukvården utan någon som helt erfarenhet idag vilket inte är möjligt inom anestesisjukvården. Därför är det viktigt att ambulanssjukvården enas om att enbart anställa sjuksköterskor med specialistutbildning inom prehospital akutsjukvård för att nå den kompetens man strävar efter parallellt som arbetet fortgår med att utforma innehållet i specialistutbildningen till att vara förenligt med de arbetsuppgifter ambulanssjuksköterskan genomför. Sista föredraget för dagen hölls av Marita Sander-Schaale som under många år varit verksam som regionpolitiker i Region Skåne. Marita tog oss med på en tidsresa genom ambulanssjukvårdens utveckling i Skåne som kantats avproblem som de negativa effekterna av starka gränser mellan distrikten, starka viljor och olika synsätt. Från att ha utvecklat funktioner som läkarbilar i Skåne till att avveckla de samma med anledning av den ökade kompetensen i ambulanssjukvården. Dagen avrundades med en paneldiskussion där följande frågor diskuterades; Vilken kompetensutveckling är önskvärd? Vad behöver medborgaren? Vad behöver patienten? Hur samverkar svensk ambulanssjukvård kring kompetensfrågor i framtiden? Forskningsaspekter? Marie Gardtman och Paul Kongstad sammanfattade dagen och informerade om den stundande FLISA-konferensen som i år kommer att anordnas i Leksand. Tema för konferensen kommer att vara just ambulanssjuksköterskans kompetens i framtiden! |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Höftfrakturkedjor i Skåne - är det möjligt? »
Sedan man inom ambulanssjukvården i Göteborg lanserade ett nytt tänkande i Sverige kring höftfrakturer har flera landssting startat liknande vårdkedjor. Den akuta vårdkedjan för höftfrakturer, där ambulanssjukvården samverkar med akutmottagning, röntgen och specialavdelningar med ett minimum av tidsspillan, med stora vinster för patienten i god smärtlindring, säker informationsöverföring och med kortare totala vårdtider, har snabbt blivit populär över landet. Du som arbetar med ambulanssjukvård, primärvård, ortopedi, röntgen eller har intresse att lära mer, diskutera eller presentera ditt landstings erfarenheter kring "akut behandling av höftfrakturer" och sammanhållna vårdkedjor är hjärtligt välkommen den 13 oktober 2009 till Stockholm!
 |
| Poul hälsar alla välkomna |
 |
| Vår eminenta panel |
 |
| Våra föreläsare |
 |
| Fråga till Maaret och Johan från auditoriet |
 |
| Vi vill tacka alla er som kom. |
| Västmanland | Collumrutinen (.pps 227.5 kB) |
| Blekingesjukhuset Karlskrona-Karlshamn | Blekingesjukhuset (.pps 223.5 kB) |
| Per Eriksson, Sahlgrenska | Fasttrach vid höftfraktur (.ppt 2.88 MB) |
| Pelle Gustafsson, Ortopediska kliniken Lund | Lean healthcare (.ppt 2.43 MB) |
| Sörmland | Sörmland (.ppt 0.91 MB) |
| Carl Johan Hedbeck, ortoped | Höftfrakturkedjan på Södersjukhuset (.ppt 2.16 MB) |
| Ingela Wennman | Från hallmattan till röntgenbordet (.ppt 33.19 MB) |
| Ingela Wennman | Hjärnvägen(.ppt 10.59 MB) |
| Klicka på länken nedan för att se presentationen |
Markus Planmo |
| 2010-11-15 FLISA styrelse helikopter.pdf | Jan Lindmark |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
I FLISAs monter var det mycket folk alla tre dagarna under Riksstämman. Många var intresserade av Västra Götaland ambulansmotorcykel. Och många ville sitta i sadeln! Det fick man gärna - om man svarade på tre frågor om ambulanssjukvården. Här följer ett axplock av alla trevliga människor som var och hälsade på i FLISAs monter:
Vad känner du till om ambulanssjukvård?
- Det är jätteviktigt. Att komma fram i tid och ha bra utrustning är A och O. Jag tycker alltid att läkare skall vara med även om det inte alltid behövs i det enskilda fallet.
Vad tror du kommer att hända de närmaste fem åren inom ambulanssjukvården?
- Jag hoppas att man inte drar ner på resurserna prehospitalt. Egentligen borde det finnas mer resurser med tanke på att det mesta börjar utanför sjukhus. Mer medborgarutbildning är viktigt.
Vad tror du om utvecklingen med akutläkare och akutkliniker?
- Jag vill gärna bli akutläkare. Men alla passar inte för detta. Att kunna ta viktiga beslut utan att drabbas av panik och arbeta professionellt under stressituationer är några viktiga grundpelare som inte alla klarar av.
Vad tycker du om ambulanssjukvården?
- Ambulanssjukvården är mycket viktig i framtiden. Vi kommer inte att ha så många akutmottagningar som kan ta emot alla typer av patienter eller som är öppna dygnet runt, så det är mycket viktigt med tidig preliminär diagnos i ambulans och behandling under transport.
Hur ser du på prehospitala och hospitala vårdkedjor?
- Detta kommer att utvecklas alltmer. Ambulanssjukvården kommer att bli en mer integrerad del av övriga sjukvården. Med högre kompetens prehospitalt kommer allt fler sammanhållna vårdkedjor skapas i framtiden.
Hur ser du på läkarnas medverkan i ambulanssjukvården?
- Självklart skall läkarna vara med så tidigt som möjligt. Ju mer vård och behandling som ges prehospitalt ju mer kompetens kommer att krävas – och då är det viktigt att läkarna är med!
Hur ser du på höftfrakturkedjan i Göteborg just nu?
- Prehospitalt jättebra – folk är nöjda. Man diskuterar inte längre olika arbetsuppgifter och vems de är. Men det är trögare intrahospitalt
Hur ser du på strokevårdkedjan?
- Hur mycket möjligheter som helst! Inte en dag för tidigt! Den svarar helt upp mot intentionerna i Hälso- sjukvårdslagen. En win-win situation för organisation och patient. Med ganska enkla grepp får man stora vinster!
Vad önskar du dig mest prehospitalt?
- Ett uppvaknande eller insikt, hos politiker, ledningsfolk på sjukhus men också inom den egna organisationen, om vilken enorm resurs prehospital akutsjukvård är för att dirigera patienter rätt, snabbt ställa om eller strypa patientinflödet på olika ställen i akutsjukvården när det behövs.
Hur ser du på samverkan mellan ambulanssjukvården och Försvaret?
- Viktigt. Vi bör använda varandra erfarenheter. Vore bra om viss samordnade utrustning.
Hur ser du på karriär inom Försvaret för ambulanssjuksköterskor?
- Mycket stor potential. Vi jobbar mycket med utbildning, t ex konceptutbildningar som B-ATLS. Våra sk förmågor, inom insatsförsvaret t ex role 1 eller MEDEVAC passar bra för ambulanssk. De har likartade arbetsuppgifter, kan därför bli föremål för bra diskussioner.
Vad fick dig att prova på tjänstgöring inom Försvaret?
- Spännande att prova på något nytt. Hade läst till lärare dessförinnan så det passade bra!
Hur ser du på luftvägssäkring prehospitalt?
- Vi måste jobba mycket med detta i framtiden. Möjligheterna till intubationsträning måste förbättras. Vi måste titta på alternativa möjligheter. I Jönköping har vi planer på och är på gång att köpa in videolaryngoscop till ambulanserna. Min uppfattning är att alla intubationer prehospitalt är svårare än på sjukhus på grund av omständigheterna. Därför behövs ökad träning och alternativa och bättre metoder bör utvecklas. Man behöver också säkra att man gjort en korrekt intubation. Ambulansteamen är här i en sämre situation än på sjukhus eftersom vi oftast inte har tillräckligt mycket koldioxid att mäta, t ex hos hjärtstoppspatienterna.
Vilka är de stora utmaningarna inom ambulanssjukvården de närmaste 5 åren?
- Var och vilken vårdnivå som patienterna skal behandlas på, t ex hemmet, jourcentral, närsjukhus eller akutsjukhus. När man lämnar patienter hemma måste anamnes och undersökning göras komplett och dokumenteras noggrant, så att andra i vården kan ta del av bedömningarna.
Varför tycker du att ambulanssjukvård är så roligt?
- Bra människor, kompetenta – spännande med ständig förändring i verksamheten!
Hur ska vi göra i rapporten av KOL-patienter på akuten?
- Först och främst måste man veta om det är en patient som har känd retentionsbenägenhet. Var försiktig med syrgasen om patienterna ligger habituellt på 86-87% och du lämnar dem på akuten med varm och rosig hy och pågående syrgasbehandling. Då kan det bli problem längre fram i vårdkedjan.
Du har ju lanserat Simrishamnsmodellen för KOL-patienter över hela landet. Vad är det egentligen?
- Simrishamnsmodellen är en sjusköterskeledd mottagning med hög tillgänglighet och där man har en tydlig struktur i sitt omhändertagande. Vinsterna för patienter är mycket stora. Hälsoekonomiskt finns också mycket stora vinster att göra.
Hur blev du intresserad av KOL?
- En ren slump. Jag fick ett uppdrag på 20 % som sen utvecklades. Jag har varit på flera ställen i Sverige bland annat i Norrland och arbetat med frågor kring KOL. I ambulanssjukvården har jag bland annat jobbat med att introducera larynxmasken, som kan fungera utmärkt som andningsstöd i vissa situationer, bland annat för KOL-patienter.
Vad är din uppfattning om ambulanssjukvården framtid?
- Oerhört högkvalitativ verksamhet. Hela det prehospitala området kommer att få ökad betydelse och påverka hela sjukvårdskulturen. Prehospitala åtgärder, d.v.s. allt vi innan eller utanför sjukhus, kommer att få större betydelse. Även egenvård, som jag räknar hit, hoppas jag också i framtiden får större betydelse.
Vad tror du om integrerade vårdkedjor?
- Skall vi kunna ge en god sjukvård måste vi kunna docka övergångarna mellan de olika momenten och instanserna i vårdsystemet. Ett gott exempel är direktinläggning av icke trombolyskrävande strokepatienter på vårdavdelning eller strokenhet. Det jag skulle önska är att man kunde ge ersättning för vårdkedjorna istället ersättning för punktinsatser. Och därmed styra mer mot helhetstänkande.
Vad förväntar du dig av den kommande FLISA-kongressen i Göteborg?
- Det är väldigt roligt att kongressen kommer till Västra Götaland och jag hoppas på ett bra inomprofessionellt arrangemang som utvecklar prehospital akutsjukvård både regionalt och nationellt.
Hur ser du på den nygamla specialiteten ambulanssjuksköterska?
- Specialiteten är etablerad nu. Den har varit igång 6-7 år. Det verkar finnas intresse för utbildningen. Litet anmärkningsvärt är att landstingen inte pekar på någon direkt brist men väl på ett jämnt behov. Så är det inte inom andra områden - där är det oftast brist.
Hur ser du på ambulanssjuksköterskans karriär?
- Karriären inom själva ambulanssjukvården hänger nära ihop med hur det prehospitala området utvecklas i stort. Eventuell kan själva uppdraget utvecklas till mindre transport och mer fokus på själva sjukvården, vilket skulle kunna innebära att mer av sjuksköterskans kompetens kan utnyttjas. Jag tror att det är viktigt att fylla på från olika områden, t ex psykiatri och geriatrik. Man måste också utveckla arbetsmiljön och själva kulturen inom ambulanssjukvården. Ser man transporten eller vården som det främsta i uppdraget.
Hur ser du på kompetensutveckling hos privata entreprenörer?
- Sjuksköterskan är en professionell yrkesutövare precis som läkarna. Man har ansvar för sin egen kompetensutveckling. Arbetsgivarna har emellertid en avgörande betydelse i detta. Men vi kan inte sitta och vänta på att någon annan skall göra det åt oss. Vårdgivaren är skyldig att bedriva en god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och det medför också att entreprenören blir delaktig och har intresse i att medarbetarna kompetensutvecklas. Vid upphandlingar måste därför landstingen ställa specifika krav på kompetensutveckling. En viktig indikator för kvalité.
Vad har du fått med dig från din tid som ambulansöverläkare i Stockholm?
- En fantastiskt självständig ambulanskår med självständiga och duktiga medarbetare. Detta kände jag inte till som enbart anestesiolog.
Vilken är den viktigaste frågan i ambulanssjukvården idag?
- CPD = Continous Professional Development, så vi fortsätter att utveckla vården!
Vilken är den viktigaste ledningsfrågan i ambulanssjukvården idag?
- Vi måste arbeta mer i team. Att kunna bilda team ute hos patienten och kunna arbeta i riktiga team på akutmottagningen.
Vad är ditt bästa prehospitala minne?
- En hemförlossning. En fembarnsmamma och vi kom fram med läkarbilen samtidigt som barnet!
Hur ser du på samarbetet mellan ambulans och akutklinik?
- Det är en fördel om vi kan öka samarbetet. Tror att rotationstjänster kan vara en bra möjlighet. Sen tror jag att ambulans och akutkliniker kan knyta ihop sig till effektiva vårdkedjor. Gemensamma vårdprotokoll och inget dubbelarbete. Varför dokumenterar vi överhuvudtaget i olika system?
Vad anser du om de nya triagesystemen?
- Vi har precis gjort en triageutredning. En nationell standard hade varit att föredra. Olika system kommer att skapa konflikter. Vi i Halland har t ex ADAPT söderut och METS norrut.
Hur ser du på samarbetet mellan akutkliniker och ambulans i framtiden?
- Behöver ytterligare stärkas. Utvärdera de ställen där man har rotationstjänstgöring. Akutmottagningarna har på ett sätt stått tillbaka de senaste åren till förmån för en hög prehospital kompetens. Nu behöver akutmottagningarna också fler specialistutbildade sjuksköterskor och en specialsitinriktning för sjuksköterskor mot just akutmottagningsarbete och de förhållande som finns där.
Hur ser du på integrerade vårdkedjor?
- En absolut nödvändighet. Jag tror vi måste bli ännu bättre på det. Idag läggs ca 1/3 av patienterna in via så kallade fast tracks och 2/3 stannar på akuten för diagnostik och initial behandling. De integrerade vårdkedjorna bör bli fler men jag tror också att man samtidigt måste ha en bredare kompetens. Ambulanssjuksköterskan bör öka sin kompetens från specialist till att också bli generalist!
Hur ser du på gemensamt triagestöd?
- Mycket viktigt att prioritera. Det är åt det hållet vi skall utvecklas. Samma retorik – samma beslutsstöd! Utnyttja bedömningen som görs i ambulans. Rätt från början, inget dubbelarbete, inget slöseri och bättre för patienten. Helt enligt principerna för ”Lean Healthcare”.
Hur organiserar sig SOS Alarm sig för att möta framtidens medicinska krav?
- Jobba på bred front. Både med forskning och utveckling. Bredda dialogen med beställarna. Vi ämnar också öka andelen sjuksköterskor i trafikrummen. Gärna i form av rotationstjänstgöring med ambulans och akutmottagning. Ambitionsnivån är delvis beroende av krav i avtal men SOS alarm vill gärna föra den här utvecklingen framåt.
Hur ser framtiden kompetens ut för att möta framtidens krav?
- Jag tror att beställaren vill ha ökad andel sjuksköterskor på centralerna. Det gäller att så tidigt som möjligt identifiera optimal vård för den enskilde patienten. Dessutom krävs medicinsk kompetens för att utveckla olika forskningsprojekt.
Hur säkrar man kompetensen idag på SOS Alarm?
- Dels centrala certifieringstest. Ingen får tjänstgöra utan denna test. Central fortbildning för operatörerna som under kommande år blir tre ytterligare utbildningsdagar. Sen har vi lokal fortbildning, t ex i prehospital sjukvårdledning eller annan vårdutbildning, ofta i landstingens regi. Ansvarig läkare lokalt deltar ofta också i utbildningsaktiviteterna. Våra vårdutvecklare utför också så kallade indexmätningar, där man bedömer operatörernas förmåga till bra intervjuer eller om det finns förutsättningar till bra intervjuer.
2008-12-03
Den prehospitala dagen i Stockholm den 3 dec
2008-11-26
Riksstämman
2008-10-16
Nationellt möte i Akutsjukvård
2008-09-11
SKMFs 20-års jubileum
2008-09-10
Kongressen Framtidens Specialistläkare
Läs mer »
2008-09-10
Uppsala Konsert&Kongress
Läs mer »
Ladda ner programmet »
2008-08-18
Läs mer »
2008-05-07
Akutdagarna 2008 inträffar 7-9 maj Clarion Hotel Sign i Stockholm
Läs mer »
2008-05-06
Prehospitalt möte 6-7 maj 2008
Läs mer »
2008-04-08
Dansk Ambulance Råd
2008-03-02
The 14th World Congress of Anaesthesiologists - Cape Town, South Africa
2007-11-28
Svenska Läkaresällskapet Riksstämma 2007
Läs mer »
2007-11-21
Öresund Symposium
Läs mer » (Länk funkar inte)
2007-05-13 - 16
15th World Congress on Disaster and Emergency Medicine
in Amsterdam 2007.
2007-05-24 - 26
Akutmedicinsk konferens, Norge Stavanger
Läs mer »
2006-01-18 - 19
EPS - Emergencies & Public Saftey 2006
2006-04-03 - 04
PreHospenkonferens 2006 i Borås
2006-04-26 - 28
VIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2006
2006-04-26 - 27
BAPCO - The Public Safety Communications & IT Event, London
Läs mer »
2006-05-10 - 13
Resuscitation 2006, Stavanger, Norge
Läs mer »
2006-05-16 - 18
CIMI - Civil & militär beredskap
2006-06-28 - 30
Ambex 2006, Harrogate International Centre, North Yorkshire
Läs mer »
2006-08-23 - 26
Räddningsmässa - Blåljus i samverkan
2005-02-7 - 8
Nationella A-HLR-konferensen
Läs mer »
2005-04-27 - 29
VII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet
2004-05-13 - 14
Akutdagarna Lund 2004
2004-05-16 - 19
6th Eurotrauma Congress Prague
2004-06-02 - 05
Nordic Conference for Disaster Medicine in Oslo
Läs mer »
2004-09-16 - 18
The Society of Trauma Nurses European Conference
2004-09-21 - 24
Skydd 2004
Läs mer »
2003-02-06
Seminarium om tidig defibrillering, Göteborg
2003-03-11
Seminarium om tidig defibrillering, Malmö
2003-02-19
Seminarium om tidig defibrillering, Stockholm
2003-02-25
Seminarium om tidig defibrillering, Umeå
2003-04-3 - 4
Ambulanskonferens PreHospen Borås
2003-05-12 - 14
Nordic-Baltic Emergency Medical Services Conference, Tallinn 2003
2003-06-2 - 4
TTAD 2003, Traffic, Trauma and Disaster Medical Conference
Nordiska kongressen i trafikmedicin (Svensk trafikmedicinsk förening)
Traumadagarna 2003 (Riksföreningen för sjuksköterskor inom trauma)
Temadagarna 2003 (Svensk katastrofmedicinsk förening)
2003-09-4 - 6
Skandinavisk HLR-kongress, Stavanger, Norge
2003-10-7 - 9
Akutdagarna i Uppsala
2003-11-04 - 06
EPS Emergencies & Public Safety 2003
2002-08-19 - 23
Kirurgveckan i Eskilstuna Emergencies & public safety, Svenska Mässan Göteborg samarrangemang av:
2002-10-6 - 10
Am coll Surgeons, San Fransisco
2002-11-07
Pharmaciadagen
FLISA Cardiologföreningen (Hjärtstopp) Stockholm